”40 % FLER LÄGENHETER TILL 20 % LÄGRE KOSTNAD”

Ett projekt finansierat av SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) presenterade i maj 2017 rapporten ”Fler, billigare och bättre bostäder”. Projektgruppen och dess referensgrupp representerar ett brett kunnande inom design, produktion och förvaltning av bostäder.

I denna rapport utgår man från ett verkligt byggprojekt i Nacka. Här kan man visa att med ett antal regelförändringar går det att öka antalet lägenheter med 40 % och sänka produktionskostnaderna med 20 %. Speciellt gynnas produktionen av mindre lägenheter som det råder stort efterfrågeöverskott på.

Tyvärr är den av regeringen initierade utredningen om en översyn av byggreglerna inte ens i direktiven öppna för de viktigaste ändringarna som denna rapport föreslår.

BAKGRUND

Nuvarande byggregler fördyrar vårt bostadsbyggande på olika sätt. Några gäller byggprocessen som sådan men största kostnadsdrivaren är dock de krav på utformning som leder till ytor, funktioner och kvaliteter som inte efterfrågas av alla boende.

Som en av punkterna i det 22 punktsprogram som regeringen lanserade 21 juni 2016 aviserades ett förslag om en översyn av boverkets byggregler. Det övergripande syftet med kommitténs arbete är att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat bostadsbyggande utan att äventyra hälsa, säkerhet, gestaltningskvalitet, en god livsmiljö och ett långsiktigt hållbart byggande. Resultatet kommer att redovisas i tre utredningar varav de två första (om byggstandardisering och resurseffektiv användning av byggmaterial) är klara och den tredje, och viktigaste, om byggregler och kontrollsystem kommer i december 2019. Resultatet av de två första redovisningarna kommer inte att leda till någon större sänkning av byggkostnaderna.

Som vanligt kommer de experter som knutits till utredningen från de myndigheter som har bidragit till utformningen av nuvarande regelverk eller tillämpar detsamma (kommuner) samt en forskare med inriktning mot miljö och certifiering. Ingen representant för industrin eller fastighetsägare finns med.

Det som skulle kunna ge förutsättningar för ett byggande som resulterar i ett bredare utbud av billigare boendeformer kommer i slutredovisningen i december 2019. Av kommittédirektivet framgår att:

”Det finns en kritik mot den nuvarande regleringen som går ut på att den uppfattas som alltför omfattande och kostnadsdrivande, men kritiken är vanligtvis allmänt hållen och ger därmed begränsad vägledning för hur regelverket skulle kunna ändras. Eftersom någon genomgripande och systematisk översyn inte har gjorts för att modernisera och uppdatera byggregelsystemet finns det anledning att utreda om regelverket är anpassat och ändamålsenligt samt att utreda om byggreglerna representerar en lämplig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Det finns också anledning att utreda om deras utformning bidrar till att öka kostnaderna för byggproduktionen.”

Detta sätt att förringa den kritik som finns känner vi igen från andra statliga utredningar. Det leder till att utredningen inte behöver förhålla sig till vad kritikerna framhåller ofta kryddat med att olika kritiker tycker motsägelsefulla saker.

Vidare kan vi läsa att:

”Boverket fick 2012 i uppdrag av regeringen att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder och föreslå de ändringar i lagar, förordningar, föreskrifter och vägledningar som behövs för att stimulera och underlätta framväxt och byggande av sådana bostäder. Uppdraget resulterade i långtgående ändringar i utformningskraven som möjliggjorde minskad boyta i dessa två kategorier av bostäder utan att göra avkall på tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Utöver student- och ungdomsbostäder finns andra tidsbegränsade boendeformer som eventuellt skulle kunna ses över på liknande sätt.”

Redan här lägger man fast att eventuella lättnader vad gäller tillgänglighet möjligen skulle kunna tänkas i ”andra tidsbegränsade boendeformer” – oklart vilka detta skulle kunna vara.

Prognosen för att utredningen skulle föreslå ändringar som ger ett billigare och till efterfrågan bättre anpassat utbud av bostäder får nog betraktas som dålig. 

DEN PÅGÅENDE UTREDNINGEN

Regeringen beslutade i januari 2017 om att en kommitté skall genomföra en grundlig översyn av:

Plan- och bygglagen

  • 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser

  • 10 kap. Genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder 

Plan- och byggförordningen

  • 3 kap. Krav på byggnadsverk

  • 4 kap. Krav på byggprodukter m.m.

  • 5 kap. Funktions- och säkerhetsåtgärder

  • 7 kap. Kontrollplan, funktionskontrollanter, kontrollansvariga och sakkunniga

samt Boverkets byggregler och tillämpning av byggstandarder.

Kommittén för modernare byggregler ska enligt kommitténs direktiv lämna tre betänkanden. Det övergripande syftet med kommitténs arbete är att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat bostadsbyggande utan att äventyra hälsa, säkerhet, gestaltningskvalitet, en god livsmiljö och ett långsiktigt hållbart byggande.

Kommittén skall redovisa resultatet i tre steg:

SOU 2017:106 Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan presenterades i december 2017 med förslag om

  • En nationell samordnare

  • Ett nationellt myndighetsråd inom byggstandardiseringen

  • Tydligare villkor för regeringens medfinansiering av SIS 

SOU 2018:51 Resurseffektiv användning av byggmaterial kom i juni 2018 med förslag om

  • Innehållsförteckning för byggprodukter

  • Ett nationellt främjandepaket för resurseffektiva byggmaterialval för minskat bygg- och rivningsavfall

Det tredje steget är en slutredovisning i december 2019 där förslag gällande byggregler och kontrollsystem kommer.

 

Relevanta länkar: